malinlonnqvist

Alltså vilken vecka det har varit. Skulle kunna skriva en bok om den men orkar inte än. Vill helst glömma den. Men har samtidigt blivit påmind om att jag älskar min familj, mina vänner och min pojkvän så mycket så det gör lite ont i hjärtat nästan. Sådärja, slutfjantat hehe. 

Över till annat då, har haft fullt upp. I tisdags hade vi genrep inför dansgalan, kom inte hem förrän vid 12 typ, haha herregud. Igår var det då dags för dansgala, årets höjdpunkt för mig. Och ännu en gång förundras jag över hur allt kan förändras så fort man kliver ut på scen. Hur allt som var jobbigt och jävligt bakom kulisserna plötsligt bara försvinner när man står där inför publiken. Det är magiskt. Efter så många år har det blivit så himla speciellt det där, att stå på Alandicas scen. Koncentrationen, glädjen, smärtan, tröttheten, energin, rädslan och lyckan, det går inte att beskriva. Men jag blir otroligt lycklig av det :') tackar som vanligt alla som kom, det är guld och lite till ♥ 

Efteråt slängde jag och Celinda oss i bilen och for ut till Lemland, helt slut båda två. Väl där firade vi fina Melina (grattis igen!!), för att sen fortsätta kvällen hos Pernilla. Hade riktigt kul trots den omänskliga tröttheten. Idag är jag om möjligt ännu tröttare, och dessutom lite jäkla förkyld. Blir därför en hiimla lugn kväll. Imorgon kommer min spanjor hit!!