ARMEN
HEJ. Kom nyss hem från stan, var där med min bonde som bjöd mej på fika @ bagis, muums! Tack!♥ Ja, det var trevligt trevligt och mycket garv, speciellt "Vad var det du Saade?" Haha!
Nu sitter jag och funderar grovt på digibilden. Vi ska nämligen göra nåt slutarbete, nåt man läger extra mycket energi på så att det blir riktigt bra. Och man får välja själv vad man vill fota och fixa ihop och jag vetefan vad jag ska göra.. Hehe. Måste komma på nåt skitbra.. Menmen. Och på tal om foto, så visade Sara en så jävla snygg blogg på digibilden idag! Snacka om inspiration, hon var grymt duktig på att fota! Vill bara ändra min egen blogg NU.
Vill verkligen ha den lite mer vårig. Så det ska jag nog börja pyssla med.
Senare ikväll ska jag kanske träffa Saine en stund. :)
Just det, medan jag kommer ihåg det. Idag hade jag (och Saine) förmodligen vårt livs hittills mest traumatiska upplevelse. Jag har nog aldrig varit så rädd, fy inåt helvete.
Nu efteråt ASGARVAR jag åt det, men då, jag trodde min värld skulle vältas upp och ner eller nåt.
Jag och Saine var hemma hos mej på rasten. Vi står mitt i vår hall, som har speglar på flera väggar. Saine står precis bredvid mej, och jag står vid spegeln. Plötsligt ser jag i spegeln, hur en arm lyfts precis runt hörnet! Jag står där råstirrar, och ser att armen rör sig långsamt där bakom hörnet. Jag kastar mej på Saine och halvskriker fram: "Det är nån här!!!!!!" Och Saine blir lika hysteriskt rädd och vi bara klamrar oss fast vid varandra och mina tankar rusar: "Antingen är det Ida som vill skrämma arslet av oss, isåfall ska hon få ångra sig bittert, eller så finns det faktiskt spöken, och gud hjälp mej!!!" Och eftersom det var i spegeln jag såg det kan jag inte avgöra åt vilket håll vi ska titta, eller var armen kom ifrån. Vi bara snurrar runt, redo att dö av rädsla, tills en tanke slår mej. Jag går och ställer mej vid spegeln igen. Ber Saine ställa sig där hon var. Ber henne lyfta på armen. Och då ser jag, såklart, att det är Saines arm!
Vet ni hur sinnessjukt komisk den situationen var?! Alltså jävlar vad jag garvar!
Ja, nu har ni fått ta del av dagens skräckupplevelse, fyfan vad jag var rädd!!
Tog en bild efteråt, med Saines arm:
Precis så där såg det ut! FATTA SKRÄCKEN!! Hahahah
Nu-> ny header!:)
puss
Nu sitter jag och funderar grovt på digibilden. Vi ska nämligen göra nåt slutarbete, nåt man läger extra mycket energi på så att det blir riktigt bra. Och man får välja själv vad man vill fota och fixa ihop och jag vetefan vad jag ska göra.. Hehe. Måste komma på nåt skitbra.. Menmen. Och på tal om foto, så visade Sara en så jävla snygg blogg på digibilden idag! Snacka om inspiration, hon var grymt duktig på att fota! Vill bara ändra min egen blogg NU.
Vill verkligen ha den lite mer vårig. Så det ska jag nog börja pyssla med.
Senare ikväll ska jag kanske träffa Saine en stund. :)
Just det, medan jag kommer ihåg det. Idag hade jag (och Saine) förmodligen vårt livs hittills mest traumatiska upplevelse. Jag har nog aldrig varit så rädd, fy inåt helvete.
Nu efteråt ASGARVAR jag åt det, men då, jag trodde min värld skulle vältas upp och ner eller nåt.
Jag och Saine var hemma hos mej på rasten. Vi står mitt i vår hall, som har speglar på flera väggar. Saine står precis bredvid mej, och jag står vid spegeln. Plötsligt ser jag i spegeln, hur en arm lyfts precis runt hörnet! Jag står där råstirrar, och ser att armen rör sig långsamt där bakom hörnet. Jag kastar mej på Saine och halvskriker fram: "Det är nån här!!!!!!" Och Saine blir lika hysteriskt rädd och vi bara klamrar oss fast vid varandra och mina tankar rusar: "Antingen är det Ida som vill skrämma arslet av oss, isåfall ska hon få ångra sig bittert, eller så finns det faktiskt spöken, och gud hjälp mej!!!" Och eftersom det var i spegeln jag såg det kan jag inte avgöra åt vilket håll vi ska titta, eller var armen kom ifrån. Vi bara snurrar runt, redo att dö av rädsla, tills en tanke slår mej. Jag går och ställer mej vid spegeln igen. Ber Saine ställa sig där hon var. Ber henne lyfta på armen. Och då ser jag, såklart, att det är Saines arm!
Vet ni hur sinnessjukt komisk den situationen var?! Alltså jävlar vad jag garvar!
Ja, nu har ni fått ta del av dagens skräckupplevelse, fyfan vad jag var rädd!!
Tog en bild efteråt, med Saines arm:
Precis så där såg det ut! FATTA SKRÄCKEN!! Hahahah
Nu-> ny header!:)
puss
Kommentarer
Trackback
