keep on dancin'

Kvällen började med en sträckt ljumske/lår (bra att jag vet) och ett självförtroende som var kört i botten. Sen slutade den dock med den där underbara glädjen som bara dansen kan ge mig, och att det faktiskt gick rätt bra! TACK FÖR DET, hade ju fått nåt fel annars.
Imorgon börjar jag halv 10, tack. Tack. Jo att, tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0